Styrelsen och förtroende uppdrag

jone.johnsson@hotmail.com

ronaldsdotter(@)yahoo.se

elin.eriksson(@)obm.se

oakvalley75(@)gmail.com

Pointern kom in i mitt liv redan när jag var 10år. Han hette Master, kallades Rej och blev stamfar för Östbergets kennel. Jag följde med pappa på ripjakt från 12-års ålder och blev verkligen biten. 1977 föddes första kullen och det har blivit många valpar sen dess. Startade på mitt första jaktprov i Storlien med Courinne (Rejs dotter) 1975 och fick 3ökl, så lycklig! 1990 blev jag domare. Idag har vi 5 pointrar i familjen, Winja,Yra ,Åckra bor hos oss, Tess o Äzzla hos vår dotter Marie som också är med i kenneln sen några år.

2003 flyttade vi från Schweiz till Sverige och Östersund. Samma höst fick vi vår första stående fågelhund, en Irländsk Setter. Efter det har fritiden och en stor del av mitt liv kretsat kring fågelhundar och jakt. I dag har vi fem settrar, tre gordon och två irländare. Jag älskar att vara i fjällen och att få döma hundar ger mig en anledning till att vistas i min favorit miljö.

Vi köpte vår första fågelhund 1976 . En engelsk setterhanhund. Därefter har vi haft nitton es och en pointer. “Hunderiet“ utvecklade sig till uppfödning (Åshamras kennel) ganska snabbt för Barbro (min fru) och mig men båda blev  också  involverade med klubbarbete i olika perioder, både i lokalklubben och i Setterklubben. Under senare år har kenneln utökats med två delägare, Emelie Holten och Johan Karlsson. För tillfället finns tre es hos mig samt en fodervärdsvalp och tre es hos E/J.
1993 dömde jag mina första fågelhundsprov samtidigt som jag startade upp en verksamhet med kurser för fågelhundar. Kurserna pågick i ung. femton- tjugo år medan jag fortfarande är registrerad som jpr-domare. Ambitionen för mig är (efter ett par år av sjukdomar och andra olägenheter) att fortsätta jaga på fjället och (om kropp och huvud tillåter) fortsätta döma några år till.
(Om ni skulle råka stöta på mig som domare eller deltagare på prov och ni känner er less så kom till mig och prata om trav, fotboll eller hockey. Det funkar hos mig också 🙂 )

Vi har haft fågelhundar i huset sen 15 år tillbaka och jag har också deltagit i prov- och klubbverksamhet i olika former under den tiden. Som deltagare på jaktprov har jag alltid tyckt det varit väldigt intressant att se andra hundar och hundförare. Som domare är det om möjligt ännu intressantare. Färdig domare 2019.

Skogsjakten med stående håller jag väldigt högt och har sen länge insett att glädjen att få fälla en skogsfågel på löpa med en stående smäller högre än att räkna taggar. 

Jakt på hare och rådjur med drivande hund var under många år det stora intresset, i princip sedan barnsben. I familjen införskaffades 1974 en beagle som jagade när han hade lust med det… Älgjakt bedrevs parallellt mest som ett nödvändigt ont, en jakt som därefter kom att dominera mitt jaktliga intresse under en rad år efter flytten till Jämtland 1998. År 2004 införskaffades den första stående fågelhunden, en Gordonsetter, som en kompromiss mellan Jämthund och sällskapshund. Sedan 2007 är det bara jakt med stående fågelhund som gäller och jag har varit rasen trogen sedan 2004. Är även sedan tiotalet år engagerad i Svenska Gordonsetterklubben. I dagsläget finns det två vuxna hundar och en valp i huset och intresset delar jag med min särbo som har två engelska settrar. Jaktprov har funnits med i bilden sedan 2008 då jag startade vår första hund och lyckades, på något sätt, med konststycket att premiera henne. Därefter har det blivit ett antal starter och en hel del jaktdagar både till fjälls och i skogen. Håller skogsfågeljakten som den mest spännande jaktformen, helst ensam och med en hund bara. Drömmen som jag haft sedan unga år om att få äga en stövare finns fortfarande kvar och vem vet… Ser fram emot att ses på jaktprov framöver!

Jakt i alla dess former har under min uppväxt utanför Skellefteå alltid varit ett stort intresse. När det så blev dags att införskaffa sin egna hund 1993 så stod valet mellan trädskällare eller en stående fågelhund. Eftersom jag nu bodde i Undersåker, Jämtland och hade närheten till fjällen så blev valet Irländsk Setter. Fastnade fort för denna jaktform och speciellt då för jakten på fjället. Upptäckte även ganska snart tjusningen med jaktprov. Att träffa likasinnade och få se andras hundar och raser i arbete är något som jag uppskattar och tycker är givande. Har för närvarande både Pointer och Irländsk Setter hemma på gården i Undersåker/ Trostebacken.